Panikkänslor

För mig var det en överraskning.
För första gången i hela mitt liv så hade jag en obehaglig känsla när jag gick igenom vår lilla by.
Jag var rädd.
Har jag aldrig varit innan.
Bilar som körde oerhört snabbt.
Mopeder med tre personer på, varav en av dem hade hjälm.
Hjälm som inte ens satt på riktigt, som inte var knäppt.
Folk som tutar, folk som man inte känner.
Misshandel, skadegörelse, våldtäkter.

Vad är det som händer?

Jag vill inte veta mer.
Vill bli liten och ovetande igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0