Klockrent Cosmopolitan

Tog nyss en pluggpaus och håller nu på att läsa i den nya Cosmopolitan - vilket resulterade i att jag läste mitt horoskop för år 2010. Visserligen var det inte mycket som kommer att stämma (hela maj månad skulle isåfall vara en enda stor fest och det tvivlar jag starkt på då jag har tre veckor som består av bara prov..) Men där stod iallafall en sak som bara är så klockren att jag nästan blir lite skraj:


Vad du söker i kärleken:
"Du klarar dig bra själv men du gillar ändå beskyddande killar. Men för att du inte ska tröttna måste hans gulliga känslighet matchas av en råare, slänga-dig-på-sängen-sida."


Och jag kan inget annat än att hålla med :)

In need of some guidance

Gissa vem som vaknade klockan 3 inatt och helt klarvaken intalade sig själv att klockan var mycket och att hon var tvungen att gå upp och duscha så hon inte missade sin frisörtid? Vilket hon såklart också gjorde.

Dum, dummare eller dummast?

I'll tell you a sacred secret if you tell me what's happening

What do I do when my love is away
Does it worry you to be alone
How do I feel by the end of the day
Are you sad because you're on your own
Do you need anybody 
I need somebody to love
Could it be anybody
I want somebody to love

Would you believe in a love at first sight
Yes, I'm certain that it happens all the time
What do you see when you turn out the light
I can't tell you but I know it's mine

Oh, I get by with a little help from my friends
Mm, I get high with a little help from my friends
Mm, gonna try with a little help from my friends


The Beatles - With A Little Help From My Friends



Entre l'amour et le désespoir

Då man är där där man definitivt inte ska vara. Konkret eller abstrakt. Hypotetiskt eller teoretiskt. Same same but different. Då är det lika bra att gå därifrån. Det är ju inte där och inte heller här. Vilket borde göra alltsammans till ett enkelt beslut. Men så är det ju inte. Helst skulle man vilja vara både där och här - gärna samtidigt - fastän det inte är meningen att man ska vara vare sig här eller där.

Helst ska man vara absolut ingenstans.
Jag har ett ingenstans. Fast är då hellre här. Eller där.


Jag vill och
tänker inte välja. Man kan ju stå mittemellan här och där - frågan är ju bara var i helvete man då är?



Ensam och övergiven. Borttappad och bortglömd. Förträngd och åtsidosatt. Omedveten. Ignorerad. Alla är ord som jag hatar. Pest över dem. Har som tur väl inget med mig att göra. Mer än att det var dessa ord som mina fingrar skapade på tangentbordet efter att min hjärna skickat några snabba signaler. Ibland är min hjärna pest. Det är då jag går ut och går. Men inte idag. För jag umgås hellre med mina förpestade hjärna än går ut och bryter av mina å så användbara ben. Det är halt ute ja.



Detta inlägget är verkligen en klass för sig. Ofta skrämmer jag mig själv, ordentligt..

Jag lägger ner snart. Behöver nytt år. En nystart av nåt slag kanske får mig själv att starta om på flera sätt. Ungefär så som när man rensar hårddisken på överflödiga saker. Det behöver jag nu.




Kramen


One or two reminders

Är inte på sova-humör om sanningen ska fram. Detta trots att ögonen verkligen vill gå och dö i en säng. Det tillåts tyvärr inte än. Bara en liten stund till. Och då har jag egentligen inte direkt något annat än sova att göra .. (Oj så fel grammatisk den sista meningen blev men hej vem pallar egentligen?)

Imorgon har jag ju lovat mig själv att plugga. Så vill helst inte att denna dagen ska ta slut. Fastän den rent tekniskt sett redan är slut. Det är tisdagen den 29:e och klockan är mycket. Eller lite - det beror på hur man ser det. Himla sjukt vilka dryga inlägg jag gör här. Bara meningslöst pladder och tankar i virrvarr - en bricbrac som jag tror det heter på franska.. Tjoho, hjärnan har redan ställt in sig på franska. Kanske ska läsa lite istället för att kladda här?

Här är en
låt som jag ska lyssna mer på imorgon:

 

Det var påminnelse till mig själv nummer ett.

 

Nummer två är att bestämma mig fort som fasen ifall jag ska impulsfärga tillbaka mig till den blonda sidan av världen. Och i samband med det flörta med pappa om han vill vara ekonomiskt stöd i mina planer. För jag undviker gärna att vara orange i huvet till nyår. Känns inte lockande alls. Då är jag hellre grå-brun-gul-grön som nu. Okej jag överdriver lite. Men helst blond. Väldigt mycket helst till och med ..

 

Påminnelse nummer tre är att verkligen få något gjort då imorgon alltså. Inte riktigt en påminnelse kanske. Men väl en uppmaning om inte ett hot. Haha det börjar bli så sent så jag hotar mig själv. Underbart.

 

Alltså blir det sängen och med mig tar jag konung Davids älskade Bat Seba - kul roman det där. Verkligen.

Och ett litet tillägg: på nåt sjukt vänster så stormtrivs jag i ditt sällskap. Konstigt ändå att det inte funkar. Eller funkade. Jag måste vara riktigt äckligt komplicerad. Eller för smart för mitt eget bästa?

 

Tjolahej


Sentimentalitet jag vet

 

Idag har det varit mycket Frankrike och allmänt de resor jag gjort i mitt liv i huvudet - miss it

 

 

 

Nu snart, efter jag har dammsugit mitt rum, ska jag och Lina ut på promenad och sen hem för att baka chokladbollar! Dagen har annars mest bestått av att jag städat smått och fått ordning på saker o ting i rummet - efter att familjen låtit en ligga i sängen och halvsova fram till klockan halv 2 så är det det enda man orkar med. Men nu har jag alltså tagit tag i dagen och klockan är endast 18 så det känns helt okej. Morgondagen blir däremot lite mer uppstyrd i form av besöka staden med Lisa & Annie och sen handledarkurs med far på kvällen. På tisdag tänker jag ta tag i skolarbete. Jag måste känna att jag gör någonting! Men men pluggandet är ju en del av mitt liv också, så lika bra att intala sig själv att allt går och att det inte är så fruktansvärt jobbigt :)

 

À bientôt darlings


En spännande upptäckt i musikvärlden

Måste bara dela med mig av en av The Divine Comedy's låtar som jag bara råkade snubbla över och som bara av en ren händelse råkar handla om Sverige.

Ironi eller sanning det får man själv avgöra tror jag. (Ibsen är dock bara fel)




The Divine Comedy - Sweden

Lyrics:
I would like to live in Sweden
When my work is done
Where the snow lies crisp and even
'Neath the midnight sun
Safe and clean and green and modern
Bright and breezy, free and easy
Sweden, Sweden, Sweden, in Sweden

I am gonna live in Sweden
Please don't ask me why
For if I were to give a reason
It would be a lie
Tall and strong and blonde and blue eyed
Pure and healthy, very wealthy
Sweden, Sweden, Sweden, in Sweden

I'll grow wings and fly to Sweden
When my time is come
Then at last my eyes shall see them
Heroes everyone
Ingmar Bergman
Henrik Ibsen
Karin Larsson
Nina Persson
Sweden, Sweden,Sweden
In Sweden


Video:
(Som är allt annat än bra, om än smått rolig om man är riktigt övertrött)



Stubbornness

Det stör mig så mycket. Att du, en person, får mig att känna allting på en och samma gång. Mest en goja gjord av oerhörd envishet blandad med förtvivlan och lite barnslig glädje som toppen på i:t. Men det bara kommer. Jag kan inte i all min makt hindra det. Måste. Bara. Prata. Med. DIG. Och ja det är irriterande. Vill gärna ha kontroll över det jag känner.

Eller ja, det jag inbillar mig?

Äh va fan, nu skiter vi i det. Jag orkar knappt mer. Ord jag sagt så många gånger förut. De betyder ingenting de där. Meningslöst. Jisses vad jag är t r ö g.


Över till lite
mer realistiska saker - vardagen. Nu har vi alltså haft jullov i exakt 3 dagar och jag känner ärligt talat redan denna äckliga press att jag inte gjort något skolarbete. Måste. Göra. Skolarbete. Redan? Ja, jag inser själv hur sjukligt detta låter men jag har så fasligt mycket jag vill och måste ha gjort! För nästa termin är ett helvete och jag gör allt jag kan för att hindra mig själv ifrån att rätt och slätt dö. Det är väl inte helt tokigt ändå?

Annars så har den senaste tiden bestått mycket av jobb på Bokia och allmänt ingenting. Julpyntat för att göra familjen nöjd och ställt in ett julmys med folk pga snöoväder. Men det är fint. Snön alltså, inte julpyntet..


Nej nu har
jag kluddat ner tillräckligt för nu. Ska plocka fram kläder tills imorgon - sista jobbdagen - och sen lägga mig i sängen för ännu ett avsnitt av True Blood. Har mot min vilja blivit extremt beroende av det så måste ta slut på det nu innan det tar upp all min åh så värdefulla tid!


Puss & gonatt

Vid det laget då jag borde s l u t a

Det finns verkligen alla sorters beroende, och det konstiga är att alla är lika farliga - egentligen. Visst känns det som om ett drogberoende är farligare än sötsaker. Men så finns där alltid det där oerhört irriterande ordet lagom. Jag hatar lagom. Har lärt mig att hata det. Å andra sidan har jag också lärt mig vad som är farligt och harmlöst. Eller ja, vadå lärt mig?

Varför ska jag lyssna och tro på allt som alla säger till mig?
Varför ska jag lära mig saker av folk i min närhet, lärare i skolan, forskare som får stora pris när det kanske inte är sant till hundra procent när allt kommer omkring?
Varför ska jag bara stå och hålla med när något som jag tycker är fel anses vara rätt av alla andra?

Det är sånt här som stör mig vid denna tiden på dygnet. Och det är då mitt beroende slår in - funderandet. Har jag väl börjat kan jag inte sluta. Kan kanske tyckas att det är bra. Ifrågasättande och så vidare. Men det är helt ärligt ett helt helvete. Ett oändligt helvete.

Tillslut har man målat in sig i ett hörn och vad har man kommit fram till? Absolut ingenting.


Jag och min hjärna har börjat att diskutera mycket den senaste tiden: Är detta smart Charlotte? Borde du inte anstränga dig liiite mer just nu Charlotte? Kanske bara plugga en gnutta extra? Charlotte, du tappar det sociala igen - ut och mingla!

Och så var det det här med känslor. Och där är jag och min hjärna inte alls överens och har inte funnit en endaste liten lösning på det problemet som egentligen inte ens existerar. Känns normalt? Eh nej. Alltså. Rent konkret nu. Så måste jag hitta det problemet jag ehm letar efter. Sen lösa det. Att vara på desperat jakt efter kärlek är dock inte den lösningen jag vill finna. Jag vill att jag ska vara större än så.

Får nog låta det här beroendet spinna vidare och till slut förinta sig själv.
För man orkar inte fundera i evighet.

Vid något tillfälle tar tankarna slut då orden suddat ut bokstäverna.


God natt

I miss you


Sniff snörvel sniff

Åkte hem idag till Asarum. Kände det behövdes på grund av huvudvärk och förkylning. Jag vet, det är inte synd om mig. Men jag orkade bara inte tillbringa dagarna i sängen i en mörk lägenhet utan att äta något. För det är det enda som händer då jag är sjuk i Kstad - det enda jag har möjlighet att göra dessutom. Och så blir iallafall inte jag frisk.

Så jag trotsade
Carina och åkte hem. Hon ville väl inte direkt att jag skulle strunta i att åka hem, hon tyckte mer att jag skulle ta en tablett och komma till skolan imorgon ändå. Men nej, det blir ingen skola imorgon heller. Vilket lär innebära att jag struntar i fredag också - för det känns bara sjukt att betala tåget dit för att sedan betala tåget direkt hem igen.

Behöver verkligen
vara frisk i helgen då det är Bokia som gäller :) vill inte jobba och må halvtaskigt ..


What else?
Absolut ingenting. Det rullar bara på mot jul och nyår. Eller ångar är nog ett bättre ord. Alternativt rusar. För jävligt snabbt går det. Och hade jag fått önska hade det varit jullov redan nu. Ska bli najs trots att jag måste plugga röven av mig.

Vet inte varför jag uppdaterar idag, mitt huvud snurrar så jag yrar bara ihop allting känns det som.


Och jag borde inte prata med dig, det blir som om jag uppmuntrar dig - inte smart. (eller kanske er, borde jag säga)
Skärp mig. Nu. Don't loose it.

Okej.
Tack för idag!

Pussen

RSS 2.0