Jag orkar inte!
Detta är sista gången.
Jag inser nu att jag inte har något värde för dig,
att jag bara agerar som en jävla stöttepelare!
Har jag någonsin betytt ett skit för dig?!
Har du någonsin undrat hur JAG mår?!
Jag tror fan inte det.
Du förstår visst inte själv hur dåligt självförtroende du har..
Det måste alltid finnas någon du kan hålla i handen,
som kan leda dig igenom alla svåra faser i ditt liv.
Men har du någonsin hållt någon annan i handen?
Inget kommer bli som förut.
Det går inte.
Det är förstört och det borde jag ha insett för länge sedan!
Så lämna mig nu, tack & hej!
Jag inser nu att jag inte har något värde för dig,
att jag bara agerar som en jävla stöttepelare!
Har jag någonsin betytt ett skit för dig?!
Har du någonsin undrat hur JAG mår?!
Jag tror fan inte det.
Du förstår visst inte själv hur dåligt självförtroende du har..
Det måste alltid finnas någon du kan hålla i handen,
som kan leda dig igenom alla svåra faser i ditt liv.
Men har du någonsin hållt någon annan i handen?
Inget kommer bli som förut.
Det går inte.
Det är förstört och det borde jag ha insett för länge sedan!
Så lämna mig nu, tack & hej!
Hur klarar man sig?
Jag mår inte bra. Vem försöker jag lura egentligen?
Ingenting går min väg,
det verkar som om alla vägar istället går bort från mig.
Jag vill vara starkare samtidigt som jag inte vill vara såhär stark alls.
Det känns som om allt är åt helvete just nu.
Varför vet jag inte heller.
Syns det på mig hur jag känner?
Hur jag mår?
Jag vet inte ens om det är stora problem jag har.
För vad ska jag jämföra med?
Jag skär mig inte.
Jag gråter mig inte till söms. Jag gråter inte alls.
Och jag har inte självmordstankar.
Men jag saknar något.
Jag känner ingen lycka.
Vem kan jag lita på?
Varför är jag så jävla feg?
Vad är det som håller kvar mig i denna ruttna känslan?
Jag har så många frågor jag vill ställa men inte vågar.
Ställa till vem?
Ska jag ringa bris?
Prata med en psykolog?
Vem kan jag lita på?
Lämna mig inte här själv. Du är nästan det enda jag har kvar..
Ingenting går min väg,
det verkar som om alla vägar istället går bort från mig.
Jag vill vara starkare samtidigt som jag inte vill vara såhär stark alls.
Det känns som om allt är åt helvete just nu.
Varför vet jag inte heller.
Syns det på mig hur jag känner?
Hur jag mår?
Jag vet inte ens om det är stora problem jag har.
För vad ska jag jämföra med?
Jag skär mig inte.
Jag gråter mig inte till söms. Jag gråter inte alls.
Och jag har inte självmordstankar.
Men jag saknar något.
Jag känner ingen lycka.
Vem kan jag lita på?
Varför är jag så jävla feg?
Vad är det som håller kvar mig i denna ruttna känslan?
Jag har så många frågor jag vill ställa men inte vågar.
Ställa till vem?
Ska jag ringa bris?
Prata med en psykolog?
Vem kan jag lita på?
Lämna mig inte här själv. Du är nästan det enda jag har kvar..
Hur hittar man ut?
Ni måste bara lyssna på denna!
I wanna take you there,
let me take you there ..
let me take you there ..
15 September.
War violates every right a child should have -the right to life, the right to be with family and community, the right to health, the right to education, the right to the development of the personality, and the right to be protected.
Håller på att skriva ett skolarbete om barnsoldater.
Det är så hemskt att jag nästan gråter bara av att läsa om det.
Förstår inte folk att barnen är framtiden?
Förstörs barnen så är framtiden redan förstörd.
Och just nu så är ju världen redan ganska illa ute.
Varför göra allt värre?
Håller på att skriva ett skolarbete om barnsoldater.
Det är så hemskt att jag nästan gråter bara av att läsa om det.
Förstår inte folk att barnen är framtiden?
Förstörs barnen så är framtiden redan förstörd.
Och just nu så är ju världen redan ganska illa ute.
Varför göra allt värre?
Green Day - Working class hero
10 September.
Jag tänker se The Notebook.
Jag tänker tycka synd om mig.
Jag tänker gråta.
9 September.
Jag har inte skrivit på länge.
Jag har verkligen inte vetat vad jag skulle skriva om.
Jag är typ ord tom.
Jag ska försöka.
Nu ska jag försöka riktigt hårt.
Nu ska jag tänka ..
Jag känner mig verkligen desperat just nu.
Vill ha någon som ringer bara för att få höra ens röst.
Någon som bara lyssnar på en när man säger de mest idiotiska saker som inte alls hänger ihop.
Någon som får en att le. att skratta.
Någon som kysser en och säger att man är underbar.
Någon som i de kyligaste situationerna lägger armarna omkring en och värmer en.
Någon som kan få en att känna sig trygg.
Någon som är stolt över mig. för de små sakerna man gör.
Någon, var är Du?
Dyker Du upp nu, så lovar jag att vara denna personen för Dig.
Kommer Du nu, så bjuder jag på chokladkaka och saft. (;
Jag har verkligen inte vetat vad jag skulle skriva om.
Jag är typ ord tom.
Jag ska försöka.
Nu ska jag försöka riktigt hårt.
Nu ska jag tänka ..
Jag känner mig verkligen desperat just nu.
Vill ha någon som ringer bara för att få höra ens röst.
Någon som bara lyssnar på en när man säger de mest idiotiska saker som inte alls hänger ihop.
Någon som får en att le. att skratta.
Någon som kysser en och säger att man är underbar.
Någon som i de kyligaste situationerna lägger armarna omkring en och värmer en.
Någon som kan få en att känna sig trygg.
Någon som är stolt över mig. för de små sakerna man gör.
Någon, var är Du?
Dyker Du upp nu, så lovar jag att vara denna personen för Dig.
Kommer Du nu, så bjuder jag på chokladkaka och saft. (;
