Att man aldrig ger upp.

Just sådant här är precis det jag aldrig, aldrig kommer att förstå mig på.
Och jag har starka misstankar om att ingen annan någonsin kommer att göra det heller.

Hur kan något vara så himla svårt, och samtidigt så jävla lätt?
Sedan sitter man där och tänker; "jaha, varför gör hon inte si eller så?"
Men när man själv är i sådana knäppa situationer så vet man varken ut eller in.

Och nej, ni som läser detta förstår absolut inte vad jag menar.
Men om jag skulle tagit allt från början, så hade vi kunnat sitta här hela natten.
Och det har i alla fall inte jag tid med.
Dessutom är det inte säkert att ni ens fattar om jag förklarar.
För jag fattar inte, och ändå vet jag om allt. All denna röran..

Nej nu ska jag iväg på basketträning snart!
Och sen får jag besök ^^

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0