Charlotte

Det finns verkligen alla sorters beroende, och det konstiga är att alla är lika farliga - egentligen. Visst känns det som om ett drogberoende är farligare än sötsaker. Men så finns där alltid det där oerhört irriterande ordet lagom. Jag hatar lagom. Har lärt mig att hata det. Å andra sidan har jag också lärt mig vad som är farligt och harmlöst. Eller ja, vadå lärt mig?

Varför ska jag lyssna och tro på allt som alla säger till mig?
Varför ska jag lära mig saker av folk i min närhet, lärare i skolan, forskare som får stora pris när det kanske inte är sant till hundra procent när allt kommer omkring?
Varför ska jag bara stå och hålla med när något som jag tycker är fel anses vara rätt av alla andra?

Det är sånt här som stör mig vid denna tiden på dygnet. Och det är då mitt beroende slår in - funderandet. Har jag väl börjat kan jag inte sluta. Kan kanske tyckas att det är bra. Ifrågasättande och så vidare. Men det är helt ärligt ett helt helvete. Ett oändligt helvete.

Tillslut har man målat in sig i ett hörn och vad har man kommit fram till? Absolut ingenting.


Jag och min hjärna har börjat att diskutera mycket den senaste tiden: Är detta smart Charlotte? Borde du inte anstränga dig liiite mer just nu Charlotte? Kanske bara plugga en gnutta extra? Charlotte, du tappar det sociala igen - ut och mingla!

Och så var det det här med känslor. Och där är jag och min hjärna inte alls överens och har inte funnit en endaste liten lösning på det problemet som egentligen inte ens existerar. Känns normalt? Eh nej. Alltså. Rent konkret nu. Så måste jag hitta det problemet jag ehm letar efter. Sen lösa det. Att vara på desperat jakt efter kärlek är dock inte den lösningen jag vill finna. Jag vill att jag ska vara större än så.

Får nog låta det här beroendet spinna vidare och till slut förinta sig själv.
För man orkar inte fundera i evighet.

Vid något tillfälle tar tankarna slut då orden suddat ut bokstäverna.


God natt ♥