Charlotte

Jag har rört till det i hjärnan igen och denna gången orkar jag bara inte reda ut härvan. Den är för tät och det är för många trådar. Istället väljer jag att ignorera den och går vidare i livet. Nu när vi har skålat på goda resultat och ökad koncentration så finns det ingen återvändo. Drygt två månader till exams börjar och det är mer eller mindre ingenting överhuvudtaget. Hur nu detta har hänt har jag inte listat ut ännu. Bland alla andra saker jag inte fått klarhet över. Tid och rum i allmänhet är ett jävligt flummigt begrepp som man inte får riktigt grepp om.

Vill man att tiden ska gå snabbt så går allting superlångsamt. Önskar man sig en handfull timmar till så försvinner de på tjugo minuter. Det är inte meningen att man ska kunna kontrollera sin tid. Antagligen får jag väl acceptera det.

Nu ska jag återgå till sängen där jag under de kommande tio minuterna (på ett ungefär) ska umgås med mig och bara mig och fundera litegranna så som bara jag gör. Försöka stänga ute alla andra intryck och alla andras åsikter och bara lyssna och lita på mig själv.

Det är inte så lätt att göra det ibland.
Alltså, tio minuters kvalitétstid med mig själv nu!


Hej med er ♥